Riesenspass Jazz

" - Du matte, det är dags nu. HALLÅÅÅÅ VAAAAKNA. Åh, att hon inte fattar att det är bråttom! Skynda dig! Bäst att jag lägger mig på henne för då kan hon inte missa att jag är här i sängen. Puss puss, godmorgon ögat! Såja, nu är hon vaken. Ja, klia där en stund. Jätteskönt - hårdare, med naglarna, ordentligt.

Näää vi har inte tid till det här längre. Upp med dig nu... Här är det, matte. Jag vet. I kylskåpet! Godis direkt på morgonen. MUMS! Sen vad det är hon pillar i för vita saker vet jag inte. Det jag vet är att det tar sån himla tid *suck*. Men jag mår som en prins en stund efter jag ätit morgongodiset. Jätteskönt! Sen ska hon göra en massa saker till innan jag får komma ut. Vet inte vad hon gör där inne i det lilla rummet där jag duschar ibland, för hon stänger dörren. NU, är hon visst klar och äntligen får jag komma ut! Åhhhh, himmel va skönt att få kissa.

Här har det varit någon matte! Tror att jag måste lukta jättenoga. Är det Kimber? Nja, jag är inte helt säker. Får nog kissa lite här för säkerhets skull. Oj, nu trycker det på. Måste springa lite. Vilket håll ska vi? Vänster, höger, vänster, höger? Äh, jag tar höger för hon verkar inte så uppmärksam. Hon kommer väl? Jaha, rakt fram går matte! Och så säger hon inget... Här springer jag och tror att hon är med mig. Hon pratar om något om att jag är med henne. Va? Ska det va så?

Ängen. Okej, här har den konstiga hunden varit som luktar så himla illa. Räv säger matte att det är. Sen är det spår av de där små bruna djuren som springer så himla snabbt. Har försökt springa ifatt några men det går inte. Här blir bra. Nä, någon annan har varit här före mig. Här då? Nähä, inte högt nog. Men nu får det bli bra här. En liten grästuva här uppe på backen. Här matte! Tror att jag väljer denna platsen. Väntar du på mig?? 

Oj, va lätt jag blev. Ser du så snabbt jag kan springa? Här! Ser du? Ser du hur jag springer? Nu får vi skynda oss hem. Du får inte stanna någonstans nu. Jag är vrålhungrig! Här kan vi gå. Det är närmre hem! HÄR! Näha, vi ska tvunget gå hela vägen idag också. Jag som är så hungrig nu. Nu är vi snart hemma. Får jag springa hem nu? Tack. Det kanske finns några fåglar i buskarna där borta som jag kan jaga så länge... Dörren. Öppna dörren! Skynda dig. Förstår inte vad det är som tar sån tid i köket heller. Ge mig min mat! Japp, nu får jag den. Gott! Sen blir det efterrätt. Alltid en bit torkad nötvom. Superdupergott... Men, snart ska matte plocka fram osten. Det är skitgott! Brukar ju få en bit eller så. Men något jag inte fattar är när matte säger att det är slut. Vadå slut? Det är ju hur mycket som helst kvar. Jag kan äta det också... Utan problem! "

Det var väl tur att jag började tillåta Jazz att vara i sängen =) För det finns inget mysigare än att bli väckt av ett stort svart monster som kommer uppkrypande i sängen på morgonen och ger mattes öga en blöt puss, för att se om det öppnar sig... *fniss*. Och det gör det ju av ren reflex. (Precis likadant gjorde min katt Misen, fast hon var grå och jätteliten men ett litet monster ändå!) Sen är ju jag vaken och det ska kelas, klias och mysas en kort stund tills Jazz upptäcker att det är ganska bråttom ut! Hans mage är ju lika stressad som resten av kroppen och när det trycker på - ja då trycker det på. Och det fungerar fortfarande inte att bara gå i trädgården när det är nr 2. Här ska det springas riesenryck i 190 först innan han hittar bästa platsen och när det är gjort är han "ganska lugn". Någon direkt sovmorgon blir det aldrig. Inte ens på helgen... Som längst kan jag dra ut på det till halv 9 men oftast så kommer lilla ögonpussen vid 7 och efter kel, påklädning och tandborstning är vi ute på morgonpromenix vid halv 8! Som att vara småbarnsförälder kan jag tänka mig =)

Ni som då känner mig väl förstår ju att detta är en stor förändring av hela mig och mitt sätt att leva! Jag är ju egentligen kvälls- och nattmänniska och har aldrig varit direkt pigg och vaken på morgonen. Kaffe krävs först och sen frukost efter 1 timmes vakentid ungefär. Fast det stämmer ganska bra nu för morgonrundan tar nästan 1 timme och innan Jazz fått sin frukost och ätit upp den är det dags för mig =) Har ett litet problem just nu bara och det är att jag har fått liten släng av panikångest och ibland känns det som om den där lilla väggen (som jag brakade in i rejält för något år sen) kommer och puffar och buffar på mig lite... Inte helt bra och har för mycket att göra, så jag har svårt att styra upp det. Har försökt göra ett litet schema att gå efter så att jag får in allt på ett bra sätt men det rubbas hela tiden *suck*. Jag försöker ta tag i det men det jag antagligen måste göra är att släppa pressen på att ta ut examen innan sommaren. Det får bli när det blir helt enkelt!

Jazz var ju på återbesök i måndags hos Staffan och tog nya blodprover. Han luktar lite aceton i andedräkten men har som tur är inte diabetes också!!! Det beror på att när kortisonet tar slut, förbränner han sitt fett istället för glukos och det bildas ketonkroppar. Provet visade att han inte alls får tillräckligt med kortison så vi har dubblat dosen nu och ska dit på måndag igen för att ta nya prover. Eftersom Jazz är så himla aktiv och lättstressad tror jag att han kräver mer just nu tills han får balans och då kanske vi kan sänka dosen i ett senare skede... Men det tar nog någon månad till. Då vet vi också om sköldkörtelproverna har stabiliserat sig eller om han ska behandlas för det också.

JAHA - och nu snöar det! Och det ska visst komma massor... Jag som vill ha vår och sol och värme! NU!!!