Riesenspass Jazz

Detta ska firas här hemma tillsammans med min syster och mina föräldrar med massa god mat! Blir nog lite thai-inspirerat skulle jag tro. Tycker maten är ganska god (den jag gör själv i alla fall) men gillar inte alls Thailand som land och resmål. Har varit där 1 gång och aldrig mer!! Vet många som åker dit och trivs jättebra. Alla är så olika och har olika mål och intressen och det är väl tur?! =) Jazz fattar ju inte direkt att han fyller år, utan kalaset är mest för att tacka för all hjälp och för allt stöd jag fått av min kära familj under denna långa, jobbiga och helt underbara resa som varit med lilla svarta monstret - fram tills nu. Och så hoppas jag ju såklart att det kommer att bli måååååånga år tillsammans framöver!

Idag har han varit jätteduktig! Han har börjat lyssna igen och därför är våra promenader och små försiktiga träningar fyllda med mer glädje än de varit på ett tag... från båda håll. Riktigt roligt faktiskt! Men han tröttnar så himla snabbt så det gäller att vara påhittig *fniss. Har anmält oss till en kurs som börjar i slutet på mars. Det är en kurs för hundförare och deras djur som har "lite problem" med vardagslydnad kan man väl kalla det... Tror att det kan bli bra då när Jazz mår bra och vi kan jobba bättre tillsammans och få styr på det ostyriga *hihi

Han hade ju tappat i vikt, upptäckte jag, när jag vägde honom hos veterinären för ett tag sen. Han var uppe på 32 kg i oktober (tror jag att det var) och hade jättefina muskler på hela kroppen. Han var ganska kompakt och vältränad helt enkelt. Men när jag vägde honom i början på januari när vi var hos veterinären var han nere på 29 !!! och han hade tappat sin fina rumpa och sina maffiga lår samt den påbörjade manliga bringan. Det var i den vevan jag fattade att det var något allvarligt fel. Och nu med mediciner som gör att han kan kontrollera sig själv bättre och med en mycket bättre aptit har han tagit sig igen och musklerna och orken (även om den inte vara så länge) är på väg tillbaka =) Så på mindre än 4 veckor har han gått upp till 36 kg !!! och är på ett ungefär 64,5 cm hög. Ja, det är ju inte så lätt att mäta höjden på en "svårt-att-stå-stilla-mer-än-2-sekunder-hund" men det är vad jag tror i alla fall. Många säger att man samlar på sig vätska och går upp i vikt av kortison. Ja, det kan jag nog hålla med på om man redan har normal produktion och att man då ligger över det normala. Men han får (eller ska få) en dos som gör att det ska motsvara normala nivåer i den lilla kroppen. Hans kropp och organ håller på att balansera sig till det normala och nu väntar jag bara på att den där helskottas demodexen och klådan han har också ska lägga sig, så att han får sin päls tillbaka! 

Kämpigt är det - men jag gör allt för min älskade Jazz!!!