Riesenspass Jazz

Ja, var hela påsken blivit av vet jag knappast. Tiden går så himla fort. Vi skulle ju hinna med så mycket. Träffa riesenkusinen med tillhörande matte och husse för att de skulle leka av sig en massa (tror i och för sig inte att Jazz skulle orka någon längre stund, men det hade ju varit så kul att träffas) och för att vi skulle fika och prata en massa, men detta bara försvann från mitt påskschema!? Ja, det ska bli av!!! Så är det bara!

Har hunnit med en del trädgårdsarbete - jag och Jazz. Han hjälper gärna till med att både hålla i kvast och i räfsa. Att  bära lövkorgen och köra rullebör är han också duktig på. Tycker han i alla fall... Det är ganska svårt att samarbeta (eftersom han är fruktansvärt envis mitt lilla hårlösa monster) om de där långa pinnarna och leksakerna enligt Jazz, men han har ganska roligt =) och jag fick mig många härliga skratt! Hans lek- och arbetslust kommer smygande tillbaka nu och det är så skönt. Han verkar inte ha riktigt så ont i kroppen längre heller, är inte lika stum i benen och ser mjukare ut i leder och muskler när han springer. Har tagit det ganska försiktigt för att hans kropp ska ha chans att återhämta sig och bygga nya muskler i stället för att motionera bort all energi han sätter i sig. Han styr det ganska bra själv, men vissa dagar märker jag att det inte bara är envisheten som talar när han inte kan hoppa in i bilen själv. Ibland behöver han också extra stöd när han ska hoppa ur... Bra dagar flyger han in och ur själv och ibland 2 gånger på raken när jag inte hunnit öppna buren *fniss*.

Vi gjorde en drastisk nerdragning av kortisonet i fredags då det låg så pass högt förr-förra veckan och eftersom vi höjde den andra sortens kortikoid som både styr mineraler och kortisolnivå var det ganska lämpligt med tanke på kortisonets biverkningar. Dessutom fick han en spruta med anabola igen förra besöket för att sätta lite muskler! Hans kisseri och drickeri blev "omedelbums" mycket bättre av förändringarna och han sover bättre på nätterna med bara 1 kissepaus, mot varannan timme dygnet runt sedan nyår!!! Kanske jag också kan få sova en hel natt nu snart? Dessvärre gick det inte att få några mätbara T4-värden förra veckan. Antagligen för att kortisonet tagit plats och maskerat på något sätt. Kortisol och sköldkörtelhormonerna har receptorer från samma familj och det kanske gör att de tar plats av varandra när det finns mycket av den ena och väldigt lite av den andra?! Är ju inte alls säker på detta, men det är en teori jag har! =) Så nu kanske Levaxinet "kommer till sin rätt" och kan börja påverka kroppen och ämnesomsättningen, sedan kortisonet sänkts. Vi får väl se vid nästa mätning om någon vecka! Idag kan man faktiskt se att han börjar få tillbaka sin midja. Någon sådan har man inte ens kunnat ana på flera månader... men nu är den äntligen på väg tillbaka!

Påskafton var vi hos min syster och bland gästerna fanns favorittjejen som är typ 3 år och hennes lillasyster som går själv med hjälp. Alltså en liten plutt bara... Det gick toppenfint. Den lilla använde Jazz som hjälp när hon skulle resa sig upp och smakade också lite på tassar och svans när han låg och vilade. Han lyfte lite på huvudet och tittade men det blev inte mer av det. Storasyster fick däremot en blöt puss mitt på näsan =)

Väntar ivrigt på lite päls! Inte många fjun än... men det kommer! Håller tummarna - att det ska komma!!! För snart är det sommar, sol och varmt. Vill ju att han ska få lite skydd mot solen så han inte bränner sig och skadar huden så lätt.