Riesenspass Jazz

... är säkert de flesta äldre mäns dröm =)

Men inte när det gäller min far... Han har alltid sagt att han inte förstår det där med att prata och skryta om små ungar som inte ens är ens egna. Och det där med barnprat är inte något han alls gillar. Kanske för att han jobbade så mycket när jag och min syster var små och aldrig var hemma under våra vakna timmar, så han inte riktigt vet vad andra pratar om?

I vilket fall har han blivit morfar - fast till ett svart lurvigt monster! Han är sååå stolt, vill gärna visa upp honom så han tar med hon till affären i byn när han köper tidningen och de klär varandra jättefint. Jazz har grym respekt för honom och antagligen av samma skäl som alla andra. Han har ganska mörk röst, rak i ryggen, kan se riktigt arg ut och man bråkar helt enkelt inte med honom... fast han inte är så stor *fniss*

När jag skulle iväg och titta på Jazz när han var 6 veckor ville far inte åka med.
"- Det är så j-la onödigt. Va ska du med hund till? Dom kostar pengar, tar tid, man blir så bunden, de fäller, bråkar, blir sjuka, luktar illa, fiser när man sitter och äter, drar in en massa skit och du måste städa ofta. Nä, jag ska inte åka med!!!" (...han har haft hund själv, en pointer som fick cancer).
Han gav sig och åkte med till slut! Tillsammans med mig, systern min och kära mor. Mor och systern blev lika förälskade som jag - och far också i hemlighet, fast inget han riktigt erkänt än =) När jag sa att jag bestämt mig för att köpa en av valparna, fick jag höra klart och tydligt genom båda öronen att han skulle minsann inte passa någon hund. Det fick jag klara själv om jag nu skulle vara så dum...

Idag låter det: "-Aaah, inte ska han sitta i bilen när du är på Bollerup... Han kan va här på firman hos oss. Det går så bra så. Han är så lugn och sköter sig så fint!"

I fredags var jag på ELMIA och på kvällen mellanlandade jag i Värnamo hos kursaren C (...vilket var ett trevligt återseende =)) Jazz var då hos föräldrarna och övernattade 1 natt där. Första gången han sov borta! Jag var nog som andra småbarnsföräldrar och hade packat massa saker. Hans säng, favoritgosedjuret Randis, mat, godis, märgben och en lång lista på hur hans dygn brukar se ut...
Båda två sa i kör att han skulle inte få sova i deras säng i alla fall!!! Nähä, inte det... försök undvika att mitt lurviga monster vill ha kroppskontakt på natten - vissa delar av den i alla fall. Och så blev det =) Mor vaknade till av att hon inte fick luft för något svart skäggigt låg upp på halsen. Det var ett litet huvud som ska andas, lukta och känna skinn... Senare vaknade hon till på morgonkvisten av att det rörde sig ovanligt mycket i sängen. Då låg han hos far och skulle busa lite tyckte han.

De har en klädställning i sovrummet som han kommit på att det brukar hänga strumpor på. Så, bland det första han gör när han kommer dit är att han springer upp på ovanvåningen så fort han bara kan, snor en strumpa och hoppar runt i fars säng med den. Jazz är så lycklig då - men frågan är om far är lika lycklig av att alltid få blöta strumpor och en uppstökad säng?